Besök i slummen

Jag har alltid tyckt att det är intressant att se hur man försöker att hjälpa de som inte har det så bra.
Här i Indien så har man olika välgörenhets projekt för att hjälpa dem som har det svårt, en av alla välgörenhetsorganisationer är OWC Oversees women club som jag är med i.
De har många olika projekt för att hjälpa. Flera av projekten går ut på att hjälpa barn ofta föräldralösa eller barn som bor i slummen.
Några av projekten hjälper utsatta kvinnor, ett projekt försöker att få bort pojkar från gängen.
Vi hjälper handikappade, människor som har cancer som bor på ett hocpice.
OWC stöttar även ett härbärge för kvinnor som har blivit utsatta för våld och behöver komma ifrån sina män.
Det jag tycker är konstigt är att ingen av de här hjälpmedelsorganisationerna får någon hjälp från staten. Allt baseras på volontärarbete och insamlingar.

Igår var jag på Anu det är kvinnor som bor i slummen och de arbetar med återvinning som tex Tetrapack som de gör väskor av.
De gör även väskor från rispåsarna som de broderar. De har försäljning av sina väskor.
Man måste gå över en järnvägsbank det vore väl ok om det var i Sverige.
I Indien så är man inte rädd om naturen så järnvägsbanken var en soptipp.
Jag är inte kräsmagad men det här tyckte jag var äckligt.

Något som var väldigt bra är att de som arbetar på Anu får ha med sina barn så man har skola/ daghem till barnen.
De hade ok med saker att leka med för det är skänkt av volontärer.
Men det man fokuserar på i Indien det är att lära sig saker, man ser inte barn som är ute och leker för de är hemma och gör läxorna.
De som arbetar på Anu arbetar från 10-13. (Om de nu kommer till 10, för här i Indien så är inte tiden viktig. Ingen Indier passar tiderna?).
En väska kostar ca 500 rupies som är ca 60-70 kronor.

En del av barnen som bor där vi bor i Palm Meadows de har 1,5 tim enkel resa till skolan?
Jag tycker lite synd om dem.

Alla bilderna som jag visar här är tagna då vi var på Anu.

Paradiset

Hej på er igen.
Vi har kommit till Paradiset på jorden.
Det är bara 1 tim och 17 min från det smutsiga Indien.
Vi njuter och snorklar dagarna långa.
Får bättre kontakt den 1 april då vi har hyrt en havs villa.

Lite om vårt besök från Sverige och safari

Ja när det blev sportlov så fick vi besök från Sverige, vår dotter och barnbarn kom men de kom på torsdagen innan sportlovet började.
Vad vi har längtat till de här besöken. Nu är det bara vår "lilla" son som inte har varit här och det gör lite ont. Lilla är han ju inte han är längst. Men vi hoppas att han vill komma på sin semester.

Vi tog det lite lugnt första dagarna då det ju är 4,5 tim tidsförskjutning.
På söndagen så åkte vi till en grannby, ja den tillhör Bangalore. Byn heter Vartur och de hade en festival där. Man har festivaler i varje by som startar tidigt på det nya året och så går det runt.

Bangalore är som en stor utbyggd by lite som jag tyckte att Oslo var tidigare.
Det var massor av indier och de enda vita var vi och alla tittade på oss.
Ja vi väckte allas blickar snacka om att bli uttittad.
De som gick i processionen vände huvudena åt vårt håll.
Det var många utklädda människor och även ladymen.
De arbetar inte enligt vår maid de går och tigger och välsignar människor. Indier ville ta kort på oss men helst sir och Julia. De tyckte att hon var som en docka.

På bild 1 är det vår maid och Julia i folkmassan.

Bild 2-3 är också från Vartur.

Bild 4 är Julia som håller i en blomma som heter Frangipani och den är fantastisk. Som knopp är den liksom vriden och den luktar underbart av honung.

Bild 5 är vår maid med den lilla flickan som föddes samma natt som vi hade haft pudja för henne och mamman. De var glada att det blev en flicka. De bodde i en liten lägenhet med ett stort rum ca3x3 m och innanför så finns det som ett pyttelitet kök och ett litet sovrom. Båda utan fönster. Det var väldigt mörkt där inne och varmt minst 30 grader. Jag hade ju inte gett barnet eller mamman något. Det ska man göra vid pudjan så jag bad vår driver att köpa en bordsfläkt till dem. Det gjorde han och så köpte jag lite kläder till babyn. Det blev uppskattat. Jag tyckte att det var bättre än en till sari till mamman. Hon fick 5 vid pudjan.

Bild 6 är på apor som var vid det stora Banjan trädet. Det var mycket apor där nu men inte då jag och Urban var där.

Bild 7 är Julia vid banjanträdet.

Bild 8-10 är från Julias 11årsdag. Bild 8 är tagen med vår drivers barn som uppvaktade Julia med blommor. Bild 9 då visar Julia sina henna målade händer som vår maids syster har gjort.
Maiden och systern kom på morgonen med den fina dräkten och så klädde de Julia Indiskt. Med bindi och allt. Bindi är pricken i pannan. Julia var som en prinsessa. Bild 10 är på kvällen då vi åt på klubben.

Bild 11 är då Julia badar på kvällen vid klubben.

Bild 12 är tagen då vi åker på safari.

Bild 13-14 är djur vi såg då vi åkte till safarit men på det området. Det ligger i Tamil Nadu som är ett annat län ja egentligen en annan stat för staterna här har sin egen "regering." Government.

Bild 15 är tre killar som satt och spelade vid poolen. En av dem spelade på en didgeridoo.
Det var festligt att se.

Bild 16 är vår sjuka dotter. Hon fick lunginflammation då hon kom ner hit. Både hon och hennes pappa åt penicillin. Terese fick det på kvällen före vi åkte på safari. Hon var väldigt sjuk hela tiden.
Då vi åkte på olika saker så hade vi de som arbetar där som tittade till henne.
Terese svullnade i fingrarna och på söndagsmorgonen
då vi skulle åka hem då var hon skållande röd över hela kroppen.
Då hade hon slutat ta penicillin men det fanns kvar i kroppen. Hon fick en allergisk reaktion på penicillinet.
Det är inte kul att vara 5,5 tim från ära och redlighet. Mitt ute i djungeln.
Vi fick kalla på Fantomen??

Nej i små byar så finns det hål i väggen apotek. Jag gick in och köpte cortisontabletter som jag petade i henne lite då och då. Hon blev sämre och sämre. Fick stickningar i ansiktet.
Jag vet ju vad som kan hända. Men det var bara att bita ihop och inte säga något till någon i bilen.
Julia sov och vår driver körde. Efter ca 6 tim så var vi i Bangalore och då åkte vi till vår " VC".
Där fick hon injektioner och annan behandling. Vi fick åka dit dagen efter också.
Ja det blev ett litet äventyr med spänning?

Bild 17 är tagen på vägen hem men vi är i djungeln. Vid vägen så växer det träd men de flesta är döda. Det ser ut som en spökskog. Det är elefanterna som dödar träden. När de inte är bra i magen då äter de av barken på träden. Det är som medicin för dem. Då dör träden. Så vår guide han var inte glad på elefanterna han tyckte att de var för många. De döda träden ät teakträd.

Bild 18 är en grön träd orm som var vid parkeringen. De som hade Resorten kom och berättade att det var en grön orm i ett träd vid parkeringen. Nästan alla skyndade dit utom Terese och Urban. De satt kvar och undrade vart alla tog vägen. De tyckte inte att det var något att se. Fegisarna. De satt och undrade? Vart tog alla vägen??
Jag och Julia skyndade dit.

Den Resorten vi var på heter Jungle Retreat och vi åkte dit pga att de har trädkojor som Julia och Terese sov i. De kunde då se hur djur kom till poolen och drack vatten. Det var tre öppna väggar i trädkojan. Men det fanns både toalett och dusch där. Det fanns även en dubbelsäng och ett stor t myggnät. Terese kände sig trygg under myggnätet. Det var mest rådjur som vi såg där runt poolen. Terese och Julia hade påhälsning av ett djur mitt i natten. Julia säger att det var en apa.
Men de såg även en ödla där.
När man skulle ta sig till sin stuga eller trädkoja så fick man inte gå själv utan man fick ha en ranger med sig. Urban och jag fick åka Jeep vår stuga låg långt bort.

På kvällen den första dagen så åkte vi på en jeeptur utefter en torkad flod och på småvägar. Vi fick se apor, elefanter, en svart björn, sambar, påfåglar, en Kingfisher ( en underbar blå fågel) en bluebird , och så såg vi en mousedeer.
Det var ett knepigt djur, den var inte stor som en mellanstor hund ungefär.
Den har ett mushuvud men den har en rådjurskropp. Kolla gärna upp det. Det finns bra bilder på den. Sambar är ett stort hjortdjur.

Bild 19 är Julia som väntar på mat på Resorten.

Bild 20 är på Julia här hemma på klubben i poolen. Där njöt hon.

Fast Terese var väldigt sjuk så fick vi ändå en fin resa även Terese då vi såg väldigt mycket på bilresan både till safarit och hem. Fågellivet är väldigt rikt här. Vi såg en mängd olika små fåglar som kallas sunbirds.
Vi såg även pelikaner som stod i vattnet i en sjö.
Ja vi var på annat också men det tar jag nästa gång.