Saker som har hänt

Vi har varit inbjudna på en pudja det görs då man bygger nya hus tex.

Man gör pudja på andra saker också tex på nya bilar, mopeder, MC och gravida kvinnor som är i nionde månaden.

Det görs säkert på mer sätt men det här vet jag om. 

Här som pudjan vi var på kommer det att stå en fabriksbyggnad. Se bild

Först så görs allt iordning för prästen som ska hålla pudjan och så samlas alla runt cermonistället. 

Bilden på Urban är hur vi såg ut, jag hade också en likadan krans. 

De gav vi till kvinnor som arbetade på bygget och då kan de själva tillbe den gud som de har till det tillfället. Här finns det ju massor av olika gudar. Jag kan bara några få. 

Då prästen hade läst klart så blev vi som var par (= vi expats som var där) tillsagda att komma och ställa oss så vi skulle göra vissa saker. 

Först så tog vi på varandra våra kransar. Men det gjordes par om par och vi väntade på vår tur mellan varje cermoni tillfälle. 

Först kransar sedan så skulle vi ta ett armeringsjärn som var klätt med lite blommor och hacka det i jorden tre gånger och båda skulle hålla i det med båda händerna. Efter det så hällde vi lite gee som är fett från kor på armeringsjärnet. Det var också tre gånger. Så applåderade man och nästa par gjorde samma sak.

När cermonien började lida mot slutet så tar prästen upp plåtfatet ni ser och tänder några meta tabletter på det och då går prästen runt till alla och man tar sina händer över elden och för sedan händerna mot sig själv. Det är tydligen väldigt viktigt för alla indier runt omkring oss. 

När det är gjort så tar prästen och slår sönder kokosnötterna på stenarna och häller mjölken på stenarna som ni ser i bild. Därefter så går han runt och ger oss frukt som gåvor från ett fat. 

Då var det klart. 

Nu kommer bilder från bygget obs de är tagna 2013 i maj.

Obs kolla kvinnornas hjälmar de har som en cylinder pga att det är där man sätter fatet där man bär sand.

Kolla även kopplingsdosan.

Är det något som man inte alls har någon som helst respekt för här i Indien så är det el. 

Alla kör med två hål inte bara i väggen utan överallt. Två tåtar kabel i väggen.?

Alla bilderna kommer i helt fel ordning så bild 1 är den sista bilden. 

Google blogg är absolut inte kul att ha då den är knölig för den som skriver plus svår att få respons från. Tyvärr. 

Prästen läser på hindi och det jag kunde höra var ordet protection så han gjorde så inga onda andar är kvar på platsen. 

Lägg märke till spaden/ hackan vi anser att det är stenåldersverktyg men det används här. 

Såg kvinnor som går dubbelvikta och de knackade bort små cement knölar som har fastnat i plattan då de gjöt. 

De människor som verkligen lever fattigt och har ett mycket tufft liv så är det byggnadsarbetare.

Utan ordentligt vatten med dålig mat och de lever under väldigt dåliga förhållanden. 

Bor i tältläger under presseningar. Barnen leker på arbetsplatsen och de bor ofta på eller i närheten av bygget. 

Kommer att visa bilder på hur man arbetar. 

Det är viktigt att allt finns med om tex jord, luft, eld och om mat. 

Kan vara mer men det minns jag inte. 

Man har en eld som brinner det brukar vara en liten oljelampa. Se bild

Lite mer om olikheterna

Ja nu har vi varit här i 9 månader och de rusar iväg.
Jag hade aldrig trott att det skulle vara så olika med det mesta.
Tex att slå på spisen. Vi har en gasspis och den fungerar väldigt bra. Tack älskling för att vi har haft båt så jag fixar den. Det är också väldigt bra med gasspis då elen försvinner väldigt ofta. Oftast då man ska börja med maten.jag har stått och lagat mat i mörkret och Urban har lyst med ficklampa. Efter ett tag så startar en diseldriven generator och då fungerar bara vissa saker tex fläktarna i taket men inte AC:n.
I köket så fungerar inte ugnen och bara ett vägguttag.
Har haft en sockerkaka som stod i ugnen 4 tim. Den hade jag kunnat skänka till Bofors som krigsmaterial för den var stenhård.

Så är det här med odjur. Jag gillar inte kackerlackor i någon storlek och inte i huset.
Nu har man sprutat huset för andra gången.
De förbaskade odjuren de lever ju i rören som finns intill husen och förra gången de sprutade så var det massor i rören vid ena sidan av huset.

Här i Indien så är det problem med vatten. Vi bor i ett "län" som heter Karnataka.
Grann län är Tamil Nadu och de har mer vatten för de ligger vid kusten och man har dammar med vatten vid gränsen och det strider man om lite då och då.
Vi försöker att inte slösa på vattnet. Vi har en vattenrenare som tappar ur vatten så fort vi tar något ur den. Så jag har köpt en vattentunna som avtappningsvattnet samlas i och den använder både jag och vår trädgårdsmästare.
Är det så att han vattnar här på tomten så får han inte använda slangen då får han och jag böta ca 60 kronor. ( ok han gör det oftast) men vakterna de går och kollar.

Har haft stora problem med min rygg sedan i julas. Satt då och skrev mail på engelska till olika medlemmar på OWC. Det var riktigt ansträngande då jag satt vid datorn mycket.
Fick tips av vårt hus agent om en läkare som tom har behandlat Oprah.
Då skulle han väl kunna fixa mig.
Vi var dit i måndags och han skrämde upp oss ordentligt. Jag fick knappt röra på mig. Han kunde inte hjälpa mig så jag skulle komma tillbaka på tisdag och träffa en annan läkare som var specialist på ryggar.
Vi hade ingen förhoppning på att den andra läkaren kunde hjälpa mig. Vi var där på tisdagen och fick träffa en helt underbar läkare. Han kunde verkligen hjälpa mig. Läkare som arbetar här är ofta utbildade i Europa. Han remitterade mig till en sjukgymnast och jag var där i lördags.

Jag kom in till en liten indisk man i ca30-40 års åldern och han kollade papper och mig. Sedan så fick jag ligga på mage och han manipulerade min rygg med små små rörelser.
Ja ja tänkte jag. Men efter en kort stund så kändes det väldigt bra. Han höll nog på i ca 15 min.
Efter det så hade jag inte ont längre. Var inte stel heller. Ok helt bra är jag inte men mycket bättre.
Ska tillbaka på onsdag och det ser jag fram emot. Den här sjukgymnasten är utbildad på Cambridge i England. Han är en i en grupp av 12 som studerade ihop. Bla tre svenskar en ska vara sjukgymnast åt tenniskillarna.

Nu blir det inget mer om sjukdom eller trassel.
Ska försöka skriva oftare nu.

Väntar på ormfångare till grannenshus men de är redan i ett annat hus och fångar en till orm.

Bild 1-2 vårt hus.
Bild 3 en padda som jag fotade idag.
Bild 4-5 blommor i vår trädgård 5 an kallas lady of the night den slår ut blommorna då det blir mörkt och den luktar underbart.
Bild 6 är vår papaya som vi planterade i augusti.
Bild 7 är min odling på altanen
Bild 8 är ett 3 d pussel.

Saker som kan göra en irriterad

Nr 1 är att du kan inte lita på någon indier. Om du gör det så blir du väldigt besviken.
De passar ALDRIG en tid. Allt ska göras nu man har aldrig någon framförhållning.

En som faktiskt passar tid och som vi litar på är vår driver men han är speciell.

Vår maid brukar komma 30-45 min senare än hon ska. Nu sade jag till henne att det kan löna sig att komma intid. Nu har hon kommit intid sedan jag sa så.
Det håller nog inte i sig.

Indierna skäms inte för hur de uppför sig. Man ser ofta indiska män klia sig i skrevet, det kan de göra fast man står och pratar med dem. Indiska män ser du väldigt ofta att de står och kissar lite överallt? Ska jag in till stan så ser jag nog en 5-6 olika män som står och kissar vid vägen.
Min man var inne mitt i stan då satte sig en indier på trottoaren och gjorde sina större behov mitt på trottoaren. Det är så äckligt med det här. Ok det finns inga offentliga toaletter.
Toaletter på hotell, restauranger och varyhus är ofta så grisiga. Det är pga de använder sig inte av papper utan spolar sig rena med vatten. De stänker ner hela toaletten och det kan se vidrigt ut efter dem. Det här gör både män och kvinnor.

Vä hand är den orena handen och hö hand är den rena handen. Den som då äter med.

Då en indier äter så doppar de allt i sina röror. Med den följden att de blir grisiga ända upp till handleden och det ser inte alls trevligt ut. Många tappar aptiten av att se dem.
Så här på arbetsplatser så sitter indierna för sig själva och ni förstår nog varför.
Många indier kan inte använda kniv och gaffel.
Tex vår maid hon kunde inte använda bestick och när hon var ny hos oss så vågade hon inte äta vid bordet. Hon satte sig i köket eller i trappan till övervåningen.
Många låter maiden sitta på golvet och äta.
Vår maid äter vid bordet med mig. Vi äter samma mat oftast nudlar då jag gillar det.

Indierna är oftast väldigt trevliga de som kan vara lite svårare är medelklass indiern.
De har inget bra sätt, de väjer inte för något och går gärna mitt på dig. De kan också behandla drivern och maiden som slavar och det gillar jag inte.
Det går mycket historier om det.

Det ska ju vara ett högteknologiskt land? Internet är ofta nere. Men det beror också på mottagningen från Sverige.
På vår Vc så är apparaterna från 70 talet. Men fungerar de så använder man dem.
Rtg och lab är uråldriga.

Nej nu är det slut på klagosången ser negativa saker på av längtan efter barnbarnen.

Indierna är fantastiska på mycket de tar tillvara på mycket ta tex Anu väskorna som man gör av tetrapack eller de halsbanden som man gör av papper se bild 2.
Bild 1är tagen på ett nursery eller handelsträdgård. Smart sätt att fixa till blomman.
Bild 3 är tagen i bilen på en byggnadsarbetare. De får verkligen slita och de bor fattigt och farligt med familjen på byggarbetsplatsen. Jag lider med dem i den här värmen.
De bor ofta under presenningar eller i hus gjorda av korrugerad plåt? Hur varmt är det i dem nu?
Bild 4 är från söndagsmarknaden i Vartur.

Paradiset

Nu är vi i Paradiset.
Vi vill inte åka hem till Bangalore, här vill vi stanna.
Det är 2 svenska familjer varav Urban och jag är den ena, den andra är en kollega till Urban.
Han är här med sin fru och barn.
Annars så är det bara ryssar, kineser , indier och några från Japan.

Vi har verkligen njutit och hit ska vi igen.
Ja jag har inte skrivit var Paradiset är men någon kanske har förstått det ändå.
Vi är på Maldiverna och på Paradis Island.
Här äter vi underbar mat ( ingen indisk mat).
Havet och snorklingen är så underbar som du kan tänka dig.
Vi snorklar med fisk som har regnbågens alla färger men vi har även snorklat med hajar.
Ja det finns massor av haj här, det är revhajar och lemonshark.(citronhaj).

Den är gul och inte så stor, jag hade en haj på ca 1 1/2 - 2 m, den var mäktig.
Nu kommer lite bilder.

Bild 1 lite utsikts kort.
Bild 2 morgon bild
Bild 3 trappan ner från vårt hus till havet
Bild 4 min älskling som surfar
Bild 5 utsikt från huset
Bild 6 vår jakuzzi ( troligen felstavat).
Bild 7 vågor som kommer vid revet då tidvattnet kommer in.

Besök i slummen

Jag har alltid tyckt att det är intressant att se hur man försöker att hjälpa de som inte har det så bra.
Här i Indien så har man olika välgörenhets projekt för att hjälpa dem som har det svårt, en av alla välgörenhetsorganisationer är OWC Oversees women club som jag är med i.
De har många olika projekt för att hjälpa. Flera av projekten går ut på att hjälpa barn ofta föräldralösa eller barn som bor i slummen.
Några av projekten hjälper utsatta kvinnor, ett projekt försöker att få bort pojkar från gängen.
Vi hjälper handikappade, människor som har cancer som bor på ett hocpice.
OWC stöttar även ett härbärge för kvinnor som har blivit utsatta för våld och behöver komma ifrån sina män.
Det jag tycker är konstigt är att ingen av de här hjälpmedelsorganisationerna får någon hjälp från staten. Allt baseras på volontärarbete och insamlingar.

Igår var jag på Anu det är kvinnor som bor i slummen och de arbetar med återvinning som tex Tetrapack som de gör väskor av.
De gör även väskor från rispåsarna som de broderar. De har försäljning av sina väskor.
Man måste gå över en järnvägsbank det vore väl ok om det var i Sverige.
I Indien så är man inte rädd om naturen så järnvägsbanken var en soptipp.
Jag är inte kräsmagad men det här tyckte jag var äckligt.

Något som var väldigt bra är att de som arbetar på Anu får ha med sina barn så man har skola/ daghem till barnen.
De hade ok med saker att leka med för det är skänkt av volontärer.
Men det man fokuserar på i Indien det är att lära sig saker, man ser inte barn som är ute och leker för de är hemma och gör läxorna.
De som arbetar på Anu arbetar från 10-13. (Om de nu kommer till 10, för här i Indien så är inte tiden viktig. Ingen Indier passar tiderna?).
En väska kostar ca 500 rupies som är ca 60-70 kronor.

En del av barnen som bor där vi bor i Palm Meadows de har 1,5 tim enkel resa till skolan?
Jag tycker lite synd om dem.

Alla bilderna som jag visar här är tagna då vi var på Anu.